Anna Norvell

Home / Essays / 2017 / July

Double Bind

En Double Bind kan beskrivas som en konfliktfylld situation ur vilken varje ansträngning att frigöra sig är dömd att misslyckas, individen är fångad i ett tillstånd som den inte kommer ur och alla försök att lösa konflikten kommer automatiskt att slå fel. Begreppet Double Bind kan kopplas till förtryckande omständigheter, motstridiga krav och ouppnåeliga förväntningar i de maktrelationer och värdestrukturer som uppstår i samhället, familjen och subjektet själv.

Projektet Double Bind är ett svenskt/norskt samarbete mellan oss, Anna Norvell och Gisle Utgarden. Vi har känt varandra sedan vi blev antagna på Statens kunstakademi i Oslo 2001 och har också delat ateljé i många år. Nu bor vi långt från varandra, Anna i byn Nyadal i Ångermanland och Gisle i Oslo. Samarbetet upprätthålls därför, förutom med resor mellan Norge och Sverige, även med samtal via Skype.

Vårt samarbete har inget övergripande gemensamt koncept, utan utgår från begreppet Double Bind som en slags ram för diskussioner om aktuella händelser (flyktingkatastrofer, klimathot, jämlikhetsfrågor) och olika politiska och filosofiska teorier. Bilderna som föds ur dessa dialoger är en bearbetning av den traumatiska situation vår Double Bind innebär, som både rör innehållet i bilderna, men också själva samarbetsformen.

Våra arbetsprocesser liknar varandra, foto eller teckning bearbetas digitalt till skisser som sedan printas och ligger till grund för måleri utfört i olja på duk, men uttrycksmässigt skiljer de sig åt. Gisles bilder är ofta abstrakta med ett intresse för form och ligger tematiskt nära olika filosofiska problemställningar. På samma gång förhåller de sig till en slags realism genom att bildobjekten följer grundläggande fysiska lagar som hur ljus faller och bildar skugga, rumsbildning genom atmosfäriska effekter och hur tingen påverkas av tyngdkraften. Annas bilder är figurativa och rör sig innehållsmässigt på ett symboliskt/politiskt område. Hennes målningar refererar för det mesta till någon form av realistiskt universum, men följer ändå en egen logik där fantastiska och magiska ting kan äga rum.

Projektet oscillerar mellan att enhet och splittring. Det finns punkter där bilderna möts innehållsmässigt och/eller visuellt, men det har varit viktigt för oss att inte släta över den konfliktfyllda situationen, att inte finna en konsensus, utan behålla den inneboende spänning Double Bind-begreppet innebär.

Unnatural Horizons

Projektet Unnatural Horizons handlar om virtuell verklighet på internet. Vad innebär det att en verklighet är virtuell? En verklighet som nästan är verklig? Som låtsas vara verklig? Eller är det helt enkelt en annan sorts verklighet?

Imaginära platser och fiktiva miljöer har sedan länge skapats i böcker, måleri och på film, men den stora skillnaden internet medför är närvaron av andra människor i det virtuella rummet. I allra högsta grad verkliga människor. Till den virtuella världen kan man inte komma med sin kropp, där existerar man istället som text eller representeras av en avatar. Är min avatar mer mig själv än den kropp jag har fötts till och inte fått välja själv? Vad säger mitt val av avatar om min personlighet, mina ideal och drömmar? Kanske är jag inte alls vad jag utger mig för att vara?

När jag loggar in i en virtuell värld lämnar jag min kropp bakom mig. Jag är kvar i rummet, men inte riktigt där längre. Vart befinner jag mig? Någonstans mittemellan? I den nya världen kan jag göra fantastiska saker, springa fort, hoppa högt, flyga, döda någon eller bli dödad utan att det får större konsekvenser än att jag med mild irritation måste börja om på nytt. Däremot kan något så enkelt som att hålla någon i handen visa sig vara fullständigt omöjligt. Jag känner ingen värme, inga lukter, men jag kan möta nya människor från hela världen som jag aldrig annars hade kommit i kontakt med. Man vinner något, annat går förlorat, det är varken svart eller vitt.

Bilderna i Unnatural Horizons kretsar kring dessa frågeställningar om hur begrepp som landskap, identitet och verklighet förändras när de blir virtuella.

Anna Norvell